Kapitel 7
Anne – Marie Pilgren, hade doktorerat, och var stolt över avhandlingen. Lund var en härlig stad. Nu var det bara att trycka ut avhandlingen på Internet.
Hon hade studerat olika strukturer i Ryssland, Finland, Sverige, Norge och Danmark.
Utgångspunkten hade varit mycket svår att försvara. Sverige hade nyss ändrat reglerna för bidrag för oliktänkande. Tidigare var yttrandefriheten mycket klar. Man fick forska fritt inom ämnen, och hur man ville i grova drag. Sedan två år hade Sverige ändrat i regelverket för hur mycket, och vem som fick tillräckligt stöd. Lunds Universitet riskerade mer än man kunde vinna, så Anne – Marie hade fått sina pengar till sitt personliga uppehälle, genom sina kontakter inom svenskt näringsliv. När hon visade vad hon tänkte kartlägga, strömmade bidragen in. Man hade även bildat en stiftelse för att inte Anne – Marie, skulle få för höga skatter, eller för många frågor från skattemyndigheten.
Vad Anne – Marie egentligen hade gjort under de senaste två åren, var att kartlägga en enda övergripande fråga. Vilket av länderna var sämst körandes, om det kom till en folkomröstning, som gällde, att få tillhöra ett grannland. Ämnet var absurt för massor med svenskar. Andelen med personer som upplevde frågeställningen som absurd, hade kartlagts. Kartläggning gjordes in i minsta detalj. Kartor med olika färger visade, justerat för standardavvikelser, hur man tänkte i det området. Kostnaden hade varit närmast osannolik, att ge alla dessa studerande, så mycket pengar som grupp. Det var tur att Stiftelsen hade sätet i Zug i Schweiz. Ingen eller nästan ingen visste vem som utfört alla dessa enkäter, och genomfört alla dessa små möten med svenskar. Anne – Marie hade hört, att ryktet handlade om en bra bit över 700 miljoner.
CSN hade också pekat på märklig statistik. Studerande med ekonomiska problem hade nästan försvunnit bara på två år. Resultaten i avhandlingen skulle läggas ut på Internet, och med en kodad sida. Bara med koden fick läsaren tillgång till slutledningen, och naturligtvis hela utredningen på över tusen sidor. Att en kod utfärdades innebar en personlig registrering i stiftelsens register i Schweiz. För säkerhetsskull hade servern, och Internetsidans ursprung gjorts hemlig. Den hade inte sin hemvist i varken Schweiz eller Sverige.
Man räknade inte med mer än 700 stycken personer som hade anmält sitt intresse för koder.
Priset var 1,5 miljoner per person. Resultaten kunde ju tänkas ändra börsens värden, och fastighetsvärden. Egentligen fanns det inte mycket i Sverige, som inte kunde ändra pris, när eller om det hände, som just blev avhandlingens slutledning.
Sverige riskerade, jämfört med övriga länder, att bli STYCKAT för att införlivas i övriga länder som Norge, Danmark och Ryssland. Finland riskerade, att få ingå i Ryssland.
Det hade uppstått en helt lagligt och sanktionerad, andra hands marknad för handel med koder. Den var strikt reglerad av stiftelsen styrelse. Alla nya personer som inträdde, eller lämnade möjligheten, att få kod, fick skriva under tysthetslöften, och ett trettio sidor långt avtal som innehöll långtgående skadeståndskrav vid brott mot avtalen.
Handeln hade startat redan för en månad sedan, och redan nu låg priset kring tio miljoner för, att få en kodnyckel. En intressant detalj med Ann – Marie Pilgrens avhandling, var inte bara detaljrikedomen, utan bevisen, och att hon även hade tidsuppskattningar som intervall. När olika händelser borde kunna hända. Hon hade även utvecklat simuleringar av konsekvenser för olika sektorer av företag, privatpersoner från olika bakgrund, och ur jobb- synvinkel.
Hur privatekonomin skulle förändras på fem och tio års sikt för varje nivå i utveckling.
Förhandsinformationen för en person med mycket stora värden i Sverige, skulle kunna vara extremt mycket mer värt än 10 miljoner. Men buden hade bara rullat i en månad.
Ännu visste maximalt 800 personer i Sverige vad som var på gång.
Anne – Marie hade haft det jobbigt. Anne-Marie blev tvungen att ständigt ha fyra personer i närheten, och som sitt personliga livvaktsskydd, och dygnet runt i över två år. Förhandsbedömningen ur risk- synvinkel, låg på hela trettio potentiella mördare, bara inom registrerade medlemmar inom Socialdemokratin, sedan fanns det även andra kategorier.